Daniel,
Jag fick ju äran och möjligheten att vara din pressekreterare din första mandatperiod som trafikborgarråd.
Jag tänkte dela med mig till er andra om några detaljer kring invigningar, bildens makt, att ge intervjuer och att komma i tid.
***
Jag kommer så väl ihåg en av de första sakerna du gav i uppdrag till mig:
– Jag vill inviga allt som går att inviga!
Jaha, då jädrar ska du få inviga, tänkte jag, och lyfte på luren till trafikkontoret.
Det handlar ju, som många av er vet, inte bara om att genomföra bra saker – i det här fallet hållbar trafikpolitik för ett mer levande Stockholm – utan också berätta om det.
***
Trafikkontoret var med på noterna. De ville ju också synas vad de gjorde som förvaltning.
Föga anade de den kommande omfattningen av invigningar:
den exponentiella ökningen av sommargågator och senare även vintergågator,
bredare cykelbanor,
större lejon,
nya laddstolpar,
fler övergångsställen,
gratis offentliga toaletter,
sänkt hastighet,
bilfria shoppningområden,
Spårväg City.
***
Och här blev bildens betydelse tydlig. Vi släpade ut en soffa från en butik i Biblioteksstan på Östermalm när Dagens Nyheter skulle fotografera dig tillsammans med vice vd:n från Hufvudstaden.
(Tyvärr finns endast texten, och inte fotografiet, på DN.se. Bilden ovan är från Mitti Stockholm.)
Helt plötsligt blev faktumet synligt och etablerat: att bilfri shoppning är lönsamt för fastighetsägarna. Att fotgängare, cyklister och kollektivtrafikresenärer shoppar mer än passerande biltrafikanter.
***
Och Svenska Dagbladet tog ett foto på dig och Kristoffer Tamsons, när ni tog i hand på Klarabergsgatan, om Spårväg city. Jag kommer inte ihåg vad det var för underliggande avtal som skulle godkännas i vilken trafiknämnd, men den oväntade och gemensamma kombinationen med regionen och staden på bild uppfattades som en tydlig signal till alla parter att nu blev det åka av, knutar löstes upp och snart kunde spårvägen både byggas – och invigas!
***
Sen är det ju här med tiden, som ska räcka till för en aktivt borgarråd.
Jag tror aldrig att vi missade ett frukostseminarium på Stockholms handelskammare, ett studiebesök, en direktsändning i P4 Stockholm eller för all del en invigning. Vi hade aldrig mer än minuter till godo och ändå var du aldrig andfådd!
Tricket då var att boka stadshusets nya eldrivna tjänstecyklar. Ibland räckte elcyklarna inte till i antal, så då kom vi borgarrådssekreterare flåsande och svettiga i kavajerna på vanliga cyklar en stund efteråt.
***
Hur gick det då att få till alla intervjuer om ärenden nästa trafiknämnd – mellan alla politiska möten, besök och övriga samtal? Jo, jag bokade in intervjuerna i Daniels kalender med en kvarts eftersläpning. Jag skrev alltså kl 15 till Daniel, men bestämde med journalisten kl 15.15. Så när Daniel blev klar med föregående punkt, och i all hast bläddrade igenom handlingarna och pratade med kollegorna på trafikroteln så hann du ändå förbereda dig i utsatt tid.
***
Du kom dock på mig strax innan jag slutade, och då funkade inte längre min akademiska kvart på en filosofie doktor från universitetsvärlden!
Så, lycka till nu i riksdagen – jag vet inte hur mycket du kommer att få inviga men du kommer fortsätta att synas på bild, göra din röst hörd för ett mer levande och hållbart Sverige och säkert att kvarta ned i tid till voteringarna – även utan elassistans!
